Anna Borg, högstadielärare, specialpedagog, f.d. rektor och medarbetare på KIND (Karolinska Institutets forskningsenhet för NPF) började arbeta med att hjälpa elever få kontroll över sitt skolarbete i en högstadieklass, i åk 7. Hon var mentor i klassen och använde mentorstiden för att systematiskt undersöka och åtgärda sådant som eleverna upplevde som svårt i förhållande till sitt skolarbete. När hennes klass gick i årskurs 9 uppmärksammade elevhälso-chefen i kommunen att det fanns en (och endast en) klass i kommunen där det inte fanns några åtgärdsprogram eller extra insatser. Då hon ringde rektorn för skolan för att höra hur det kom sig, ledde detta till att Anna bjöds in att berätta inför den centrala elevhälsan hur det kom sig. Vi som var där kommer sent att glömma känslan av att lyssna på någon som var helt rätt ute! Anna fick i uppdrag att hjälpa de elever som vi tiden kallades ”hemma-sittare”. Ett begrepp som, när man bättre började förstå hur det kom sig att eleverna var hemma, inte alls kändes som en bra beskrivning. Här satts inte bara hemma – för de flesta hade skolgången successivt blivit omöjlig på grund av stress och svårigheter att hantera kraven i skolan. ”Kraven i skolan” handlar då inte alls alltid om målen som ska uppnås, utan kravet på att klara av att hantera komplexa uppgifter i många olika ämnen där eleverna själva ska ”ta ansvar för sin skolgång” eller om krav på social flexibilitet, medelgod teoretisk begåvning och goda exekutiva förmågor.
Många elever som hamnar i utanförskap har egna svårigheter – det är oftast de som hamnar i de största svårigheterna i skolan. Eftersom skolan också har ett kompensatoriskt uppdrag, kan man nog idag konstatera att man inte riktigt lyckats med det. En förfärande stor del elever går ut utan godkända betyg och elever med t.ex autismspektrumtillstånd har i alldeles för stor utsträckning en problematisk skolfrånvaro och svårt att få en fungerande skolgång på grund av bristande förmåga att möta deras behov, vilket Autism och Asperger-förbundet visat i sin skolenkät.
Nytorpsmodellen utvärderades av KIND och nådde mycket goda resultat, både när det gällde att höja närvaro och betyg. Få metoder för elever med problematisk skolfrånvaro är utvärderade – men det är denna. Fokus ligger på sådant som pedagoger kan göra i verksamheten på ett systematiskt sätt, som kartläggning, målformulering, planering och utvärdering. Kommunikationen med eleven och vårdnadshavare är i centrum och hur samarbetet med andra aktörer kan genomföras på ett konstruktivt sätt.
Till boken finns också hjälpmaterial att ladda ner. Läs den! Här på hemsidan finns en länk till en UR-inspelning där vi pratar om Nytorpsmodellen på Specialpedagogikens dag 2020. Titta också vidare på Annas hemsida!
