Svårt för teoretiskt tänkande

Att ha svårt att lära sig lika snabbt som de flesta och att ha generella svårigheter att förstå och tänka på ett abstrakt sätt, kan leda till att man får problem som elev i en skola där alla ska hålla ungefär samma takt.

Det finns en naturlig variation när det gäller sådana förmågor – tänka snabbt och ha lätt att förstå abstrakta sammanhang – eller behöva mer tid på sig. Teoretisk begåvning, eller intelligens, är det lättare att prata om när den är hög, än när den är lägre än genomsnittets. Om man tänker sig att intelligens är något som varierar längs en normalfördelningskurva, så är det förstås inte mindre ”normalt” att ha en lägre begåvning än genomsnittet, än att ha en högre. Det är dock på båda sidor av genomsnittet, lite mer ovanligt. Men en del av den normala variationen, i befolkningen.

Problemet uppstår när vi i skolan t.ex. inte kan förstå varför elever utvecklas i olika takt och har olika förutsättningar. I skolan har vi förväntningar på att elever ska utvecklas i ungefär samma takt – det finns mål som ska nås och elevernas utveckling mot målen registreras. Arbetstakten är anpassas efter att alla ska nå ungefär lika långt, på ungefär samma tid. För de elever som har svårt för teoretiskt tänkande så går det ofta för snabbt. Det resulterar i att en del elever kommer efter , eller inte hinner befästa kunskaper, innan det är dags att ta itu med något nytt. Det leder till att problemen ökar och osäkerheten tilltar. Många elever tappar sugen när de inte kan hänga med. De slutar fråga, låtsas som om de förstår eller undviker helt enkelt att gå på lektioner där de inte hänger med.

Många pedagoger är medvetna om att det det här problemet finns. Vid otaliga föreläsningar och studiedagar där jag pratat om detta runtom i landet träffar jag pedagoger som känner igen problembeskrivningen och undrar HUR de ska hjälpa sina elever. Ändå finns ingen som helst vägledning, där man annars hittar sådan som pedagog. På Skolverkets hemsida finns inget omnämnande om att elevers förutsättningar kan vara annorlunda på detta vis. Det finns en hel del material om elever som har särbegåvning – ett begrepp som saknar en entydig definition och avgränsning – men inte något resonerande om att det finns elever med svag teoretisk begåvning, som inte heller får sina behov av stöd tillgodosedda idag. Inte heller SPSM (specialpedagogiska skolmyndigheten) har något material som handlar om detta, utöver ett inslag i deras fortbildningspaket om NPF.

Varför är det som om själva omnämnandet av det faktum att begåvningen varierar är ett problem, och varför är det nödvändigt att göra det? Alla elever har rätt till en utbildning men om elever möts av för stora krav både på abstraktionsnivå och på studietakt så kommer de inte att rustas för framtiden på samma sätt som sina kamrater. Det är helt enkelt orättvist att lägga ribban på samma nivå för alla, oavsett vilka förutsättningar man har.

Idag är det som om det inte finns någon framtid för elever som inte når målen i grundskolan. Så kan vi inte ha det.