Det finns en naturlig variation när det gäller sÃ¥dana förmÃ¥gor – tänka snabbt och ha lätt att förstÃ¥ abstrakta sammanhang – eller behöva mer tid pÃ¥ sig. Teoretisk begÃ¥vning, eller intelligens, är det lättare att prata om när den är hög, än när den är lägre än genomsnittets. Om man tänker sig att intelligens är nÃ¥got som varierar längs en normalfördelningskurva, sÃ¥ är det förstÃ¥s inte mindre ”normalt” att ha en lägre begÃ¥vning än genomsnittet, än att ha en högre. Det är dock pÃ¥ bÃ¥da sidor av genomsnittet, lite mer ovanligt. Men en del av den normala variationen, i befolkningen.
Problemet uppstÃ¥r när vi i skolan t.ex. inte kan förstÃ¥ varför elever utvecklas i olika takt och har olika förutsättningar. I skolan har vi förväntningar pÃ¥ att elever ska utvecklas i ungefär samma takt – det finns mÃ¥l som ska nÃ¥s och elevernas utveckling mot mÃ¥len registreras. Arbetstakten är anpassas efter att alla ska nÃ¥ ungefär lika lÃ¥ngt, pÃ¥ ungefär samma tid. För de elever som har svÃ¥rt för teoretiskt tänkande sÃ¥ gÃ¥r det ofta för snabbt. Det resulterar i att en del elever kommer efter , eller inte hinner befästa kunskaper, innan det är dags att ta itu med nÃ¥got nytt. Det leder till att problemen ökar och osäkerheten tilltar. MÃ¥nga elever tappar sugen när de inte kan hänga med. De slutar frÃ¥ga, lÃ¥tsas som om de förstÃ¥r eller undviker helt enkelt att gÃ¥ pÃ¥ lektioner där de inte hänger med.
MÃ¥nga pedagoger är medvetna om att det det här problemet finns. Vid otaliga föreläsningar och studiedagar där jag pratat om detta runtom i landet träffar jag pedagoger som känner igen problembeskrivningen och undrar HUR de ska hjälpa sina elever. ÄndÃ¥ finns ingen som helst vägledning, där man annars hittar sÃ¥dan som pedagog. PÃ¥ Skolverkets hemsida finns inget omnämnande om att elevers förutsättningar kan vara annorlunda pÃ¥ detta vis. Det finns en hel del material om elever som har särbegÃ¥vning – ett begrepp som saknar en entydig definition och avgränsning – men inte nÃ¥got resonerande om att det finns elever med svag teoretisk begÃ¥vning, som inte heller fÃ¥r sina behov av stöd tillgodosedda idag. Inte heller SPSM (specialpedagogiska skolmyndigheten) har nÃ¥got material som handlar om detta, utöver ett inslag i deras fortbildningspaket om NPF.
Varför är det som om själva omnämnandet av det faktum att begåvningen varierar är ett problem, och varför är det nödvändigt att göra det? Alla elever har rätt till en utbildning men om elever möts av för stora krav både på abstraktionsnivå och på studietakt så kommer de inte att rustas för framtiden på samma sätt som sina kamrater. Det är helt enkelt orättvist att lägga ribban på samma nivå för alla, oavsett vilka förutsättningar man har.
Idag är det som om det inte finns någon framtid för elever som inte når målen i grundskolan. Så kan vi inte ha det.
